När vi plussade med fyran.

Ja det var minst sagt en chock. Jag hade vaknat med illamående och trodde att jag hade fått maginfluensa men spydde aldrig. Bad Viktor köpa ett test och när jag la ifrån mig det för att vänta på resultatet så kände jag att "fan vad onödigt att slänga ut hundra spänn på ett test när jag egentligen VET att jag inte är gravid." 



När jag sen såg att det stod "gravid 1-2" så fick jag panik. Vi hade pratat om det och sagt att skulle vi bli gravida igen så skulle vi göra abort. Just då blev jag ledsen och kände att fyfan vad hemskt att gå igenom en abort, men jag måste. 


Ringde gyn som bokade en tid till mig fyra veckor senare. De menade på att det var så tidigt så man skulle vänta tills man kunde datera graviditeten med ultraljud. 


Fyra veckor är en lång tid att gå med ett liv som växer inuti och det är otroligt svårt att inte känna något för det livet. Jag kände mer och mer att jag inte ville göra aborten. Vi pratade om det och kom överens, ett till barn fixar vi, garanterat, men det blir förmodligen tufft med graviditeten. 


Jag jobbade ett pass dagen före gynbesöket. Efter det passet hade jag så sjukt ont av foglossning att jag grät och kände herregud, jag fixar inte 32 veckor till av det här. Jag grät hela vägen till gyn och hade bestämt mig själv för att göra aborten, det skulle inte funka.


Väl där gjordes ett ultraljud och hjärtat slog.  Barnmorskan hämtade tabletterna och jag mådde så illa. Började gråta och sa att jag inte kunde göra det. Barnmorskan sa skämtsamt att "Ja men det ser liksom inte ens ut som ett foster nu, det ser bara ut som en liten sjöhäst!" Det hjälpte verkligen inte.


Jag grät,  åkte hem och Viktor och jag pratade om det igen. Vi vägde för och emot flera gånger, skulle jag fixa en tuff graviditet igen? Skulle jag klara av en abort? 

Valet kändes ganska svårt till en början men när man tänker på det, graviditeten ger dig till slut ett barn, ditt barn. Aborten det motsatta. Så, Ja! Jag kan ta 9 jobbiga månader och jag hoppas våra små killar förlåter mig för att jag är en tråkig och gnällig mamma under den tiden korta tiden som är nu. 


Efter det har det bara känts bra, som att det var rätt beslut! Jag dömer absolut ingen som går igenom en abort, det är inget man gör lättvindigt direkt. ❤️


I nästa inlägg tänkte jag skriva lite om de reaktioner vi fått på att vi väntar vårt fjärde barn, det har verkligen inte bara vart positivt!



My ♡ Larsson
2015-09-16 @ 20:05:11
URL: http://mylarsson.com/

Spännande! Jag förstår mycket vad du menar med dessa blandade känslor, 9 månader kan kännas långa men samtidigt, lite tid av ett helt liv?
Och jag tycker det är bra att man vågar skriva om såna här saker.
Hoppas man får följa med lite i bloggen :)

Svar: Precis! Tack! :)
Absolut kommer försöka uppdatera en del under graviditeten.
leuwna.blogg.se

Sandra Saandriiie Åhfelt
2015-09-17 @ 22:23:53
URL: http://saandriiiee.blogg.se/

Vilken jobbigsits! Men skönt att ni kom fram till ett bra beslut! va roligt, grattis!
Usch att en barnmorska ens kan säga något sådant, det är en otroligt jobbig sits att göra abort, usch! Hoppas allt är bra med er nu iallafall!! :) Vill även tala om att jag har en tävling på min instagram: @SAANDRIIIE som du inte får missa :) Kram =)




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

lunisla.blogg.se

Mamma till 3, och gravid med nr 4!

RSS 2.0